som hemma fast borta

Förra torsdagen var jag rastlös , vet inte hur många gånger jag gick hem till mamma och pappa....bara in genom dörren för att sen bara vända om.
Timmarna gick sakta förbi och tillslut kunde jag inte hålla mig vaken längre.
Men tro mig , jag vaknade med ett ryck vid 23,30....gick försiktigt fram till altandörren och tittade ut. Och visst var han där....äntligen framme :) Som jag längtat!....Nepp , han hann inte ens ut ur bilen förrän jag kramade om honom.

Under fredagen tittade vi på hus....detta med hus är inte det lättaste. På kvällen blev det grillat hos mamma och pappa...lite öl...lite kubb...riktigt trevligt :)
Kaffe hos Leena hann vi oxå med :D

Lördag lånade vi barnen...åt glass och lekte i lekparken. Kvällen blev lugn...myste och såg film :)

Söndag kom vi oss iväg i bra tid...tog oss ca 13 timmar att köra ner. Visst...tanken att stanna hos Fia och få lite kaffe fanns där när vi passerade Karlskoga....men vi ville bara komma fram.
Och det var så SKÖNT att komma hem....till mitt hem (fast borta)

Följde Daniels mamma på en liten shoppingrunda igår. Hittade jättesöta dörrskyltar till barnen...nu när dom ska få egna rum :)
Lena köpte lite kläder till Anton och Moa.

På kvällen kände jag mig aningens ensam...såg Tv till jag somnade helt utmattad i soffan. Jobbigt att vara här ensam när Daniel är i Norge och jobbar.

Jag har aldrig sett en fästing "på riktigt" förrut. Nyss kom Lena hit med dagbarnen i släptåg...då kom förstås Sonja (katten)...ser nåt på hennes nacke....TUR att Daniels mamma var här *phew*
Usch vad fula fästingar är *ryser*

Daniel....kom hem nu